Summa sidvisningar

28 november 2011

Mörker

En gång för ca hundra år sedan lovade jag en vän att jag skulle lägga upp en kort novell jag skrev till min svenska kurs. Jag är disträ och glömsk så det har tagit evigheter och det ber jag om ursäkt för :) Men här är i alla fall min egna skräck novell ;)


Mörker
Maya satt nöjd och belåten I en fåtölj i vardagsrummet och slappnade av. Hon hade planterat om alla växter i lägenheten under dagen, det hade tagit sin tid men nu var det klart och hon kände sig så otroligt nöjd när hon såg växterna. Kanske att man kunde känna en glad energi stråla från dom av lyckan över att få ny jord och näring? Hon undertryckte ett skratt och skakade lätt på huvudet. Vilka konstiga tankar man kan få när man är trött. Kaffet i hennes kopp började bli ljummet så hon reste sig motvilligt upp och gick ut i köket för att fylla på kaffet. Samtidigt passade hon på att titta till barnen. Linda låg med ena armen utanför sängen, det såg obekvämt ut så Maya la försiktigt hennes lilla arm över bröstkorgen innan hon drog upp täcket och kysste Linda lätt på pannan.
Cecilia låg på mage och snarkade lätt, hon fick också en kyss på pannan. Maya gick tillbaka in i vardagsrummet med hett kaffe i koppen.  Skivan hon hade lyssnat på hade nått sitt slut och tystnaden kändes på något sätt tung och obehaglig. Hon ställde ner kaffekoppen på vardagsrumsbordet och ögnade snabbt över sina skivor innan hon hittade en annan hon ville lyssna på. Musiken var vacker, glädjefull och sprudlande. Instrumental musik hade en väldigt lugnande effekt. Hon kröp ihop i fåtöljen igen och virade fingrarna runt den varma koppen medan hon väntade på att få höra ljudet av Johans nycklar i dörren. Han var sen, han skulle sluta runt tio tiden hade han sagt i telefon när dom pratades vid för ca två timmar sedan. Men det kunde ju ha kommit in en akut patient som han inte kunde lämna vind för våg. Det var inget ovanligt. Kanske hon skulle gå och lägga sig istället? Men att resa sig upp igen och släcka ner alla lampor och krypa ner i sängen kändes på något sätt övermäktigt. Det var varmt och behagligt att sitta här och lyssna på musiken. Koppens värme kändes trygg i hennes händer.
Hon lutade huvudet bakåt och slöt ögonen medans hon lyssnade på musiken. Rytmen sög tag i hennes tankar och fick dom att virvla som löv i vinden. Pianot och flöjten lekte tafatt med varandra, kurragömma eller tafatt. Hon slutade tänka och lät sinnet bara följa med i vändningarna. Hon började nicka till, kroppen slappnade av. Efter en stund sov hon djupt i fåtöljen.
Plötsligt vaknade hon till, något var fel. Det var tyst och mörkt i rummet. Koppen som hon fortfarande höll i händerna var kall nu. Vem hade släckt lamporna och stängt av musiken undrade hon? Hade Johan kommit hem? Nej, han skulle ha väckt mig tänkte hon, inte bara stängt av allt och själv gått till sängs. Hon ställde ner koppen på bordet och ställde sig upp. Det var verkligen kolsvart i rummet, hon kikade mot fönstret och insåg att till och med gatlyktorna utanför var svarta. Inte heller kunde hon se lampor i några av fönsterna i huset mitt emot. Strömavbrott alltså. Hon kände hur hon ryste av obehag, huden på armarna knottrade sig. Hon hade alltid varit mörkrädd. Rädslan hade funnits där sedan barndomen, legat på lur varje kväll när mamma hade stoppat om henne. Vädjande hade hon bett om att få ha en lampa tänd om natten. Mamma hade låtit en lampa lysa tills hon somnat men sedan gått in och släckt. Ibland hade hon vaknat om natten och känt paniken när hon insett hur mörkt det varit. Inte vågat ens gå på toaletten för att det var så svart. Vem visste vad som kunde gömma sig i dom djupa skuggorna? Hon minns hur hon ropat efter sina föräldrar, om det tagit för lång tid innan dom kom hade hon kissat på sig hellre än att våga sticka fötterna utanför sängen. Tänk om något hade legat och lurpassat under sängen? Ett monster eller en sinnesjuk mördare?


Nu var hon vuxen och trodde inte längre på monster. Men rädslan fanns kvar. Hon famlade med händerna framför sig för att hitta bokhyllan längs med väggen. Det borde finnas en ficklampa där på översta hyllan. Hon hade ställt den där just därför att det skulle vara lätt och enkelt att få tag på den om strömmen gick. Bokhyllan kändes solid under hennes fingertoppar. Trevande letade hon efter ficklampan. Men den stod inte där den skulle. Muttrandes svordomar började hon gå mot balkongdörren. Det skulle ligga en tändare där bredvid cigarettpaketet. Vid tillfällen som detta var hon glad över att hon inte lyckats sluta röka trots alla otaliga försök att sluta. Hon slog i skenbenet hårt, smärtan fick det att tåras i ögonen. Hon stod stilla en lång stund och tryckte händerna mot benet. Smärtan släppte efter en stund men hon skulle få blåmärken. Hon hade lätt för det. Vad var det som stod mitt på golvet egentligen? Hon kände med händerna runt föremålet och insåg att det var barnens studsmatta. Men vad gjorde den mitt på golvet? Den skulle ju stå lutad mot väggen, hon hade själv ställt upp den när barnen hade somnat. Hon gick försiktigt runt studsmattan och kom fram till balkongdörren. Händerna fumlade över fönsterbrädan för att finna paketet och tändaren. Paniken bubblade i henne när hon inte kunde känna dom någonstans fast hon sökt av hela fönsterbrädan. Hon letade igen. Två gånger, tre gånger innan hon tillslut erkände för sig själv att sakerna faktiskt inte låg där.
Något stämde verkligen inte. I köket skulle det finnas tändstickor och stearinljus, eller en till ficklampa. Hon hade minst en ficklampa i varje rum. Johan hade lett ibland när han hittade dom gömda i alla rum. Han var inte rädd för mörkret men han hade aldrig retat henne för att hon var det. Han var snäll mot henne och barnen, hon var lycklig över att hon träffat honom tre år efter skilsmässan . Han var exakt allt det som hennes ex man inte hade varit. Hon ryste till vid tanken på Jacob och hans mörka hat som brände som eld när han såg på henne. Hon snubblade nästan på tröskeln till köket, det var verkligen inte lätt att röra sig när man inte såg något. Allt tog längre tid, man gjorde sig så lätt illa. Tändstickorna och ljusen låg inte där hon visste att dom skulle ligga. Hade någon flyttat på sakerna? Eller hade hon i sitt halvpaniska tillstånd glömt bort vart alla sakerna skulle finnas? Hon fortsatte fram till Lindas dörröppning och stod tyst lyssnandes, djupa lugnande andetag hördes inifrån rummet. Ut i hallen för att lyssna vid Cecilias dörr, samma sak där. Flickorna sov gott. Maya fortsatte in till hennes och Johans sovrum, fram till nattygsbordet. I lådan där hittade hon äntligen ett ljus och tändstickor. Darrande tände hon ljuset och andades ut ett lättnandens andetag över att mörkret skingrats. Hon vände sig om för att gå tillbaka ut i vardagsrummet när hon plötsligt fick se ett ansikte mitt emot sig, Jacob stod där och flinade mot henne. Förskräckt tappade hon nästan taget om ljuset. Hur hade han hittat henne? Hon levde under skyddad identitet ända sedan skilsmässan på grund av hans mordhot mot henne.
- Hej Maya, sa han. Hon kunde inte svara, vettskrämd stod hon bara och tittade på honom. Så klart att det var han som tagit ficklamporna och ljusen, han som så väl visste hur rädd hon var för mörkret. Han ville ha henne skrämd bortom all sans och vett. Han hade alltid njutit av hennes rädsla. Hon tog ett steg bakåt och försökte säga något men orden stockade sig i halsen och ut kom bara ett förvirrat ljud.
 –Det tog lång tid att hitta dig, trodde du verkligen att du skulle kunna gömma flickorna? Att jag inte skulle leta rätt på er och ta tillbaka det som är mitt? Han fnyste föraktfullt.
- Det är bäst att du försvinner härifrån illa kvickt, lyckades hon klämma fram, Johan kommer snart hem..
- Jasså tror du det? Han hade något illavarslande i rösten och Maya ryste igen, alla gamla minnen och känslor vällde upp inom henne, maktlösheten värkte i bröstkorgen. Hon ville skrika men då skulle flickorna vakna och det sista hon ville var att de skulle få se sin biologiska pappa igen. Dom hade äntligen börjat glömma all smärta han orsakat dom genom åren. Istället försökte hon morska upp sig och tog ett steg fram emot Jacob.
- Du har inget här att göra, sa hon med övertygelse i rösten, jag ringer polisen nu.
Hon började hala upp mobiltelefonen ur jeans fickan när han tog ett snabbt steg fram, det brände till i magen på henne. Förvirrad tittade hon ner och fick se ett knivskaft som stack ut ur hennes mage. Jacob lade handen hårt över hennes mun, drog ut kniven och högg henne igen och igen.  Sakta segnade hon ner på sängen, blodet forsade ur henne, ett mörker började skymma hennes syn. Innan hon förlorade medvetandet tänkte hon sin sista tanke. I mörkret bor monster och sinnesjuka mördare, precis som hon fruktat under sin barndom.

12 oktober 2011

Bihålor, lungor och Berlin

Jag avskyr verkligen att bli förkyld. Jag blir det inte speciellt ofta tycker jag inte men när jag väl blir det så blir allt så stoooort. Vanliga människor är bättre efter en vecka, jag brukar bli sämre och sämre vad jag än gör för att bli frisk.

Denna gången är jag nu inne på vecka fem eller sex sen jag blev sjuk. Bi-hålorna svällde igen så när vi var i Berlin över min födelsedag var jag rätt sjuk tyckte jag.. Visade sig när vi kom hem att det vidareutvecklats till lunginflammation också, yey! Jag är ju allergisk mot penicillin så allt blir så krångligt då. Nu är jag inne på nionde dagen och mår fortfarande inte helt bra men betydligt bättre.

Träffade en doktor i måndags som sa, har du någonsin hört talas om nasonex? Oja sa jag, har flera förpackningar hemma som jag använt sen jag blev förkyld. Du kanske behöver Rinexin sa han, tack men jag har en burk hemma som jag äter direkt jag blir täppt i näsan. Kanske skölja bihålorna då tyckte han. Jo tack jag har gjort det tre gånger om dagen de senaste veckorna.

Med tanke på hur gnällig och irriterad jag låter betyder det nog att jag är på väg att bli frisk.. Inte längre så sjuk att jag bara orkar vila och överleva dagen men heller inte så frisk att jag orkar göra vad som helst utan problem. Längtar efter att få komma tillbaka till vardagslivet snart. Det är så trist att bara sitta hemma och vara..

Har en massa garn hemma som jag skulle vilja göra något fint av men hittar inga mönster till det jag vill göra.. Har slösurfat på bokus och kommit till en lista på böcker jag vill ha men kostnaden är för hög, jag får drömma ett tag till.  ‎"Socks from the Toe Up" av Wendy D Johnson ★ "Knitting Brioche" av Nancy Marchant ★ "Around The Corner Crochet Borders" av Edie Eckman ★ "400 Knitting Stitches: A Complete Dictionary of Essential Stitch Patterns" av Potter Craft ★ "The Ultimate Sourcebook of Knitting and Crochet Stitches: Over 900 G...  Där är ett utdrag av listan, ryms en hel del önskningar i böcker ;)

I alla fall så lever jag och jag har lyckats bli klar med klänningen! Mycket stolt hade jag den första dagen i Berlin, men en stickad ull klänning i sommarvärme kanske inte var det bästa, men den kommer komma väl till pass under dessa kalla månader :D Närmaste veckorna blir det nog intensivt stickande och virkande på halsdukar, mössor och mer tumvantar, det verkar som någon äter upp de par vi har under vintermånaderna...


Nu ska jag vila lite så jag orkar kasta mig in i vardagen från och med nästa måndag! Over and out






15 september 2011

September

Jag har lite bilder att dela med mig av på saker jag har gjort under sommaren, har inte gjort så mycket jag velat egentligen för mycket av tiden har gått åt till att läsa! Skönt det med ibland :) Men lite handarbete har jag allt hunnit med!

Först ut, lillkillens present till en klasskamrat (mönster från etsy):









En påskpresent till en av mina vänner (mönster från etsy):




En födelsedagspresent till min kusin som fyllde 18 i början av september:


Jag blev väldigt nöjd med den, ändrade lite i mönstret och la till tofsarna, det blir nog fler sådana här sötnosar i framtiden! Mönstret hittas hos Sticka virka pyssla.

Mamma fick en uppsättning broderade och sydda bordstabletter när hon fyllde jämnt! Tekniken kallas "Sashiko" det finns många gratis mönster om man google söker, det finns även böcker om denna teknik att låna på biblioteket. Otroligt fint och effektfullt men inte alls svårt att göra!







Lite fler bilder som jag glömt lägga upp tidigare:



Barnens nattfasor som dom fick i julklapp, sydda på maskin.




Dockmössan beställde en arbetskamrat, det fick ett par söta hjärtan som motiv :)



Sen tror jag inte att jag glömt fler bilder för denna gången! Återkommer när jag åstadkommit något mer.








29 juli 2011

ett två tre

Jag har insett att jag är skitbra på att uppdatera ofta! Tja, det får väl bli som det blir när jag har tid/lust eller något att visa. Har inte haft lust eller inspiration till att handarbeta så mycket. Har fått nya uppgifter på jobbet och det har gjort att jag känner mig helt slut så här i början! Men det blir nog bättre när jag vant mig :)
Men när jag är så trött och kommer hem finns 2 saker som ska göras, resten skiter jag i! Barnen ska få mat i magen och kärlek av mammsen. Jag slocknar oftast i soffan när jag myser med dom..

Nu har dom inte varit hemma på snart två veckor, jag saknar dom små liven, får inte ens prata med dom, deras pappa har tagit bort deras mobil telefon... men men, desto mer pladder på söndag när dom kommer hem! Hoppas det blir något kvar av barnen efter jag har kramat och pussat dom tusen gånger!


Lite smågrejer har jag pysslat med nu när jag haft ett par timmar för mig själv varje dag, hårband med rosetter till mig och min mamma tex!







Jag ser jätteurkig och hemsk ut på bilden, men så ser man faktiskt ut dagen efter en begravning, och eftersom inte barnen var hemma passade jag på att bli extremt onykter efter begravningen, så detta är dagen efter jag gråtit flera timmar och jag är extremt bakis! Hua...


Min gråa klänning som jag skrev om blev upprepad ytterligare en gång, men skam den som ger sig. Jag startade för tredje gången! Tredje gången gillt va? Och jodå det gick mycket bättre. Bakstycket till klänningen är klart och ligger och ser så vackert ut. Har kommit ca 12 cm på fållen av framdelen så framgång!

Stickar även på en tröja till H men har faktiskt inget mönster till den som kommer bli intressant hur jag löser det när jag ska dela stickningen för ärmhålen, har ingen aning om hur jag ska göra! Men efter ett par timmars googlande brukar det gå att hitta en lösning.

Har tagit jättefina bilder på mammas födelsedagspresent som jag gjorde åt henne men just nu orkar jag inte hämta digitalkameran för att föra över bilderna! Jag ÄR lat ibland ^^
Däremot avslutar vi med en bild som jag tog vid ån när mamma, jag och barnen tog en promenad innan deras pappa hämtade dom.

10 juni 2011

skolavslutning

Strålande solsken och en skön varm bris från hamnen när vi stod vid vallarna och tittade. H's klass var kör och stod på ett podium längst fram! T gick ut ettan, vad stora dom börjar bli!! Jag sitter på en buss på väg mot sthlm. Obehagligt, något trafikkrångel så busschaufören tvärnitade och tutade. Tur det finns bälten ^^ snart framme vid T-centralen, där byter jag till tunnelbana mot vällingby. Hoppas söta lilla E är vaken när jag kommer fram så man får kramas lite.

Har inte hunnit handarbeta sen förra helgen. Det är lite trist men vad ska man göra?

8 juni 2011

vilken dag?

Ush vad dagvill man kan bli när man har kortvecka - ledigt länge - kortvecka.. Har haft mycket att göra den senaste tiden, jobba, ta hand om älsklingarna, ta hand om lägenheten, tvätten m.m och dessutom hunnit med att plugga upp gymnasiebetygen. Har hunnit med att börja om med den stickade klänningen för tredje gången också + börjat sticka på en tröja till H. Har inga bilder på något just nu men det kommer!

För tillfället sitter jag på jobbet och sörplar kaffe. Funderar på varför tiden inte kan gå fortare när man har så här tråkigt.. Vill hem och slappa ju!

Någon som kan tipsa om någon rolig tv el anime serie man kan slösa lite tid på när barnen somnat? Har sett alla avsnitt i serierna jag följt. För dom som inte sett "vision of escaflowne " kan jag starkt rekomendera att ni tar en titt! Näe man kanske skulle ta och fortsätta jobba lite till innan lunch :D

24 mars 2011

Las Palmas

Det har nu gått en månad sedan vi kom hem från Las Palmas och saker och ting har gått i ett sedan dess :) Tänkte att jag skulle läga upp lite fina bilder vi tog under sista veckan! Första veckan där hade jag ingen kamera, men sedan köpte vi en digitalkamera och fotade så mycket vi kunde!